Behandling av yrkanden i plenum
Motion (förslag)
- att Sametinget beslutar att ändra Sametingsordningen, § 51, enligt följande: ”Yrkanden, förutom yrkande om återremiss och bordläggning, ska läggas fram skriftligen senast två timmar före överläggningen av ärendet som yrkandet gäller påbörjas”
- att Sametinget beslutar att ändra Sametingsordningen, § 52, enligt följande: ”När överläggningen är avslutad går ordföranden igenom de yrkanden som framställts och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Därefter får inte något yrkande återtas, om inte Sametinget beslutar medge det enhälligt”
För sametingspartiet Guovssonásti
Lars Miguel Utsi
ersättare i Sametinget
motion 477 den 30 september 2015
Bakgrund
I Sametingsordningen regleras arbetet i det folkvalda samiska parlamentet. Det innehåller regler som Sametingets presidium och plenumsledamöter har att förhålla sig till inför, under och efter plenum och vid val av presidium, styrelse, nämnder och utskott.
Under rubriken ”Talarordning och övriga ordningsfrågor” i Sametingsordningen står det enligt följande:
§ 51 Om ordföranden anser att det behövs, ska den ledamot som har framställt ett yrkande avge det skriftligt. Yrkandet ska läggas fram senast i anslutning till föredragningen.
§ 52 När överläggningen är avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden, som framställts och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte Sametinget beslutar medge det enhälligt
Behandlingen av senast det rennäringspolitiska handlingsprogrammet, men också andra ärenden, i sametingets plenum har dragit ut på tiden. Sametingets plenum behandlar många och stora frågor och tiden på plenum är knapp. Ärendena som behandlas måste därför vara ordentligt beredda och Sametingets ledamöter bör inför beslut i plenum få allt nödvändigt underlag i god tid i förväg för att besluten ska bli så bra som möjligt för det samiska samhället.
Att yrkanden, t ex motförslag och tilläggsförslag/ändringsförslag, kan föras fram under pågående behandling av ärenden i sametingets plenum medför en risk att ärenden går till beslut utan ordentlig beredning och utan tillräcklig tid för sametingets ledamöter att sätta sig in i de olika förslagen som ska beslutas om.
Detta innebär att beslut i ärenden försenas i onödan om sametingets plenum tvingas till att bordlägga eller återremittera ärenden för att man inte har haft möjlighet att utvärdera sent inkomna yrkanden.
Motiv
För att underlätta arbetet i sametingets plenum och för att göra sametingets beslut mer rättssäkra borde alla yrkanden förutom yrkande om återremiss och bordläggning läggas fram skriftligen före behandlingen av ärendet som yrkandet gäller.
Det skulle ge alla plenumsledamöter översikt över ärendet och vilka yrkanden som föreligger. Detta skulle göra behandlingen av ärendet effektivare och mer rättssäkra.
Liknande upplägg finns i Sveriges riksdag och i norska Sametinget.