Guovssonásti bellodat
Partiet Guovssonásti

Sametinget behöver rättssäkerhet, transparens och förankring

Pressmeddelande 2017-04-26


Guovssonásti arbetar för ett rättssäkert samhälle för alla samer där vår kultur, rennäringen och andra näringar får utvecklas i balans med naturen och klimatet.

Frågan om rättssäkerhet har aktualiserats under den pågående mandatperioden. Sametingets styrelsepartier har gång på gång visat att rättssäkerhet, transparens och förankring inte har hög prioritet.

Man visar prov på omdömeslöshet, brist på insyn och ett arbetssätt präglat av exkludering.

Här är några exempel:

  • styrelsen har gått igenom och godkänt informationsdokument om kommuner som var intresserade av att husera parlamentsbygget, dokument som sedan presenteras för plenum som hölls i Tråante, februari 2017. Dokumenten hade stora brister - information om en av kommunerna saknades helt och hållet i sammanställningen. Styrelsen har tydligen inte läst de dokument som de godkänt och sedan presenterat för plenum, dokument som de kallat ”mycket bra underlag”.
  • Håkan Jonsson, Sametingets styrelseordförande, har anlitat Lars-Jonas Johansson, styrelseledamot, att sköta kulturinslag och mat vid två tillställningar för sametingets räkning, utan upphandling eller att ha tillfrågat andra artister eller arrangörer. I offentlighetens tjänst bör man alltid agera som förebilder och ha en hög etik i förhållande till användande av allmänna medel.  
  • Styrelsepartierna gick ut med att man ville genomföra Nordisk Samekonvention under radiovaldebatten i februari 2017 och satte därefter en mycket kort remisstid för intressenter och berörda att komma med remisser (ca 2 månader). Man lanserade senare också idén att godkänna konventionen på extrainsatt plenum i maj månad. I ett uttalande till sameradion sade styrelseordförande Håkan Jonsson att "Guovssonásti vill ju senarelägga beslutet bara eftersom de inte stöttar konventionen", underförstått att de hastar med ärendet för att kunna få igenom det. Att skynda på ärendet och inte ge det samiska samhället goda möjligheter att ge sina synpunkter på förslaget, uppenbarligen för att man redan bestämt sig för vad man vill besluta i frågan, visar på en stor brist i öppenhet och lyhördhet gentemot samhället. Det begränsar samhällets demokratiska möjlighet att delta i de politiska besluten.
  • Styrelsepartierna har förkastat eller förbiser i princip all kritik mot Nordisk Samekonvention, även utlåtandena från en samlad expertis, och står fast vid att man vill godkänna konventionen. Man vill alltså inte ta in grundläggande, kunskapsbaserad kritik mot förslaget. 
  • Jakt- och Fiskepartier säger i sin valkampanj att "de har utarbetat ett förslag, Ny samepolitik", som de vill driva igenom. Förslaget lanserades av en utredning som skulle göras oberoende för sametinget men uppenbarligen anser Jakt- och Fiskesamerna att det är de som utarbetat förslaget. Álbmut, LpSS och Min Geaidnu, styrelse- och stödpartier till JoF, är också mycket positiva till förslaget och vill driva igenom det. Styrelsen har förmått den oberoende utredningen att passa deras politik mycket väl samtidigt som oppositionspartierna inte ser många fördelar i den. Man har lyckats använda Sametingets medel till att ta fram dokument formade för styrelsepartiernas valkampanjer.
  • Styrelsen följer inte plenumsbeslut. En motion från Guovssonásti som antogs i plenum 2011 som anger att i  viktiga frågor som rör samebyarna/sameföreningar ska dessa vara remissinstanser till Sametinget. Varken Ny Samepolitik eller Nordisk Samekonvention har skickats till samebyarna på remiss. 
  • Vice styrelseordförande Josefina Skerk har från sina partikamrater och politiska partners i styrelsen fått utökning av sin tjänst från 60% till 90% från och med januari 2017. Styrelsen har inte kunnat förklara vad den utökade arbetstiden ska användas till. Tjänsteökningen sammanfaller väl med valkampanjen inför sametingsvalet 2017 och innebär att styrelsen med Jakt- och Fiskesamerna har ca 2 miljoner kronor mer under 2017 för att jobba med politiska frågor än vad övriga partier har att arbeta med. Satsningar för att stärka det politiska arbetet i Sametinget borde rimligtvis komma hela Sametinget tillgodo. Detta snedvrider de demokratiska förutsättningarna inför valet.
  • När samisk media gjorde kritiska reportage om styrelsen och sametinget, bl.a. om hur utbetalningar gjorts felaktigt, reagerade både styrelseordförande Håkan Jonsson och styrelseledamot Lars-Jonas Johansson med att bojkotta media eftersom de hävdar att media konspirerar mot dem. Det innebar att Jonsson och Johansson inte skulle ställa upp på bandade intervjuer med Sameradion eller SVT Sápmi. Som ledande politiker i styrande position måste man acceptera att man blir kritiskt granskad av media. Att bojkotta och underminera seriösa medier går starkt emot demokratiska principer om öppenhet och transparens.
  • Styrelsen har systematiskt underhållit information och undvikit att ge fullständig information till plenum om arbetet som utförs i Sametinget. Vid i princip varje plenum har oppositionen kritiserat underlag som presenterats plenum, de är dåligt genomarbetade och mycket material saknas i dem. Ett tydligt exempel är styrelsens beslut att höja vice ordförande Josefina Skerks anställning från 60 % till 90 % (och höja lönebudget med 300 000 – 500 000 kronor): beslutet togs i styrelsen i 2016 men informationen har inte presenterats för plenum vars senaste möte var i februari 2017. Styrelsen undanhåller information, man undviker transparens och undanhåller etiskt ifrågasättbara beslut från allmänhetens ögon.
  • En central del i styrelsepartiernas politik är att man vill att sametinget ska vara den enda kanalen för kommunikation mellan Sápmi och regering och riksdag. Man begränsar nämndernas möjlighet att kommunicera med nödvändiga departement och man vill att samiska intresseorganisationer ska rikta sig till sametinget och inte direkt till departementen. Styrelseordförande Håkan Jonsson uttalade den 19:e januari 2017 på informationsmöte om Nordisk Samekonvention, på tal om näringsorganisationernas möjlighet att delta i beslutsprocessen om konventionen, att det är problematiskt att samer ska ha flera röster samtidigt genom att ha rösträtt i sametinget och därtill vara medlem i samebyar, intresseorganisationer, etc. Det innebär, menar Jonsson, att de då har en odemokratisk möjlighet att delta i beslut "med flera röster". Uttalandet från styrelseordförande Håkan Jonsson visar på allvarliga brister i Jakt- och Fiskes syn på hur ett demokratiskt samhälle ska se ut. Minoritetsintressen och sådana som påverkas stort av politiska beslut ska uppenbarligen inte tas stor hänsyn till, vilket annars är standard i alla väl fungerande demokratiska samhällen. Deras synsätt förklarades väl på samma möte av Lars Jonas Johansson, LpSS: organisationerna ska veta sin plats. 


Guovssonásti vill att alla samer ska behandlas jämlikt och rättssäkert, där den enskilde inte diskrimineras, där mänskliga rättigheter, bruks- och egendomsrätt respekteras och att det återspeglas i samhällets attityder, värderingar och normer. 

Myndighetsutövningen gentemot rennäringen ska vara rättssäker och skötas av stabila och förutsägbara myndigheter där rennäringens företrädare har ett starkt inflytande.

Vi arbetar för ett sameting präglat av rättssäkerhet, transparens och förankring. Nuvarande styrelsepartier visar tydligt att de inte gör det.