Guovssonásti bellodat
Partiet Guovssonásti

Samiskt självbestämmande

2021-02-24, debattinlägg under allmänpolitisk debatt, Sametingets plenum i Sundsvall


Min oainnáhus lea ahte mii sámit, ollislaččat duođaštuvvon ja čađahuvvon eamiálbmotrievtti vuođul, ieža mearridit áššiin mat gusket iežamet, kultuvramet, gielaideamet, opmodahkamet, eatnamiiddámet ja čáziideamet.

Vår vision är att vi samer själva bestämmer i de frågor som rör oss, vår kultur, språk, egendom, mark och vatten utifrån en fullt erkänd och implementerad urfolksrätt.

Vargen orsakar stor förödelse för renskötseln och stor stress för renskötarna.

Naturvårdsverkets beslut om att tillåta en vargföryngring i Jämtlands län är ett konkret exempel på övergrepp på det samiska självbestämmandet. Det här är verkligheten vi lever i idag. Att svenska myndigheter beslutar i samiska kärnfrågor, helt över huvudet på den samiska befolkningen.

24 september 2010 erkände Sveriges riksdag att samer är ett folk i grundlagen. Sverige har därmed erkänt att samer är både ett folk och ett urfolk. I enlighet med urfolksdeklarationen har samer som urfolk också rätt till självbestämmande där vi bestämmer fritt vår politiska status och strävar fritt efter ekonomisk, social och kulturell utveckling. 

I Sametingets självbestämmandeutredning 2004 konstaterades att Sametinget inte bör fatta alla beslut i det samiska samhället. För varje enskild fråga måste det övervägas om besluten lämpligast fattas på central, regional eller lokal nivå. Med det samiska samhällets nuvarande struktur är frågan om beslutsansvaret för en enskild fråga ska ligga hos Sametinget eller lokala institutioner, som tex samebyarna. 

För att stärka det samiska självbestämmandet vill Guovssonásti att Sametinget ska utvecklas, och inte bara vara regeringens myndighet för samiska frågor.

Sametinget ska vara en likställd förhandlingspart, som staten MÅSTE förhandla med och på så sätt kan vi driva det samiska folkets frågor framåt på våra egna villkor. Guovssonásti vill också stärka Samebyarnas självbestämmande över mark och vatten. Bland annat ska upplåtelser av jakt och fiske inom Sápmi förvaltas av samebyarna med stöd av urfolksrätten enligt Girjasdomen. Detta ska gälla alla samebyar, även samebyar nedanför odlingsgränsen. 

Vi vill att Samefonden överförs från regeringen till samebyarna och Sametinget. Samefondens ersättningsmedel ska återföras till de berörda skadelidande. Tills dess ska regeringen utse hälften av ledamöterna i Samefonden enligt förslag av företrädare från rennäringen.

Guovssonásti vill att vi samer utifrån urfolksrätten ska ha ett stort inflytande på regional och kommunal nivå i alla frågor som berör oss. Sametinget ska fungera som en aktiv förhandlingspart gentemot regioner och kommuner för att på så sätt stärka samers rättigheter.

Det här innebär specifikt att inom renskötseln vill vi se att en samisk förvaltning av rovdjur genomförs, och att skadorna anpassas till en nivå som renskötseln kan tolerera. Ersättningssystemet ska ge full täckning för rovdjursförluster och samebyarnas rovdjursinventerings- och skyddsjaktskostnader ska ersättas fullt ut. 
Varg ska inte finnas i renskötselområdet.

Inom språkområdet ska samiska språkrättigheter stärkas genom en samisk språklag och den måste utformas utifrån samiska folkets behov och vilja. För de samiska språken är kopplingen till mark och vatten avgörande - se bara på vår rika terminologi inom natur och de traditionella näringarna. Här måste vi få självbestämmandet för att kunna säkra språken, bla genom ett tillräckligt skydd av mark och vatten.

Inom utbildning ska sameskolans undervisning och organisation  stärkas. Då kan självbestämmandet också stärkas genom att Sameskolstyrelsen får kapacitet att utveckla samisk utbildning i hela landet genom att stötta med expertråd och verktyg till skolhuvudmän så att utbildningen för alla samiska barn säkerställs. 

Inom kulturområdet handlar vårt självbestämmande om att vi måste få inflytande i de beslut som rör fördelning av kulturmedel och resurser till det samiska samhället. Så att vi kan möta det ökande behovet från t.ex. samisk scenkonst, samiskt föreningsliv och andra samiska kulturyttringar. 

Inom klimat och miljö innebär vår syn på självbestämmandet att: Vi vill ha en livskraftig och hållbar miljö där ALL användning av mark och vatten i Sápmi tar socialt, ekonomiskt och ekologiskt ansvar för att kunna bibehålla den biologiska mångfalden och samtidigt stävja klimatändringens effekter utifrån ett fritt och informerat förhandssamtycke från samiska näringar och samiskt samhälle.

Detta hade varit några steg framåt och exempel på vad vi vill uppnå genom ett samiskt självbestämmande.

För Guovssonásti

Nils-Johan Labba