Guovssonásti bellodat
Partiet Guovssonásti

Individen i centrum

För Guovssonásti är den enskilda människans behov en grundläggande utgångspunkt i samepolitiken.

Vår politik syftar till att alla samer ska kunna leva på samiskt sätt, förverkliga sina samiska intressen och föra det egna arvet vidare.

Sametinget ska ge stöd åt enskilda samers möjligheter att behålla och utveckla sin kultur och identitet.

De ekonomiska resurser Sametinget förfogar över ska huvudsakligen komma i händerna på enskilda samer för att utveckla sitt språk, sin kultur och sin näringsverksamhet.


Samarbetet i Sametinget
Guovssonásti har från Sametingets inrättande för 20 år sedan och fortsättningsvis villkorslöst ställt upp i styrelse och andra organ på de villkor som plenumsmajoriteten givit. Vi har fått utstå kritik för att vi därmed samarbetat med olämpliga partier.

Under innevarande mandatperiod har fyra styrelsekonstellationer verkat och vi har medverkat i tre av dem. Jag är kritisk mot att Samelandspartiet och Samerna under 2009-2010 inte accepterade att medverka i styrelsen på de villkor som gavs. Jag är lika kritisk mot att Jakt- och fiskesamerna, Min geaidnu och Skogssamerna raserade styrelsearbetet under 2011 och är fortfarande lika kritisk mot Min geaidnu, Skogssamerna och Landspartiet svenska samer som inte accepterar medverkan i den nu sittande styrelsen.

Samarbete i Sametinget är nödvändigt.


De folkvaldas medverkan i myndighetesutövningen

Samiskt självbestämmande innebär att de folkvalda får bestämmanderätt över förvaltning och myndighetsutövning. Sametinget ska utveckla samiskt självbestämmande. Ett viktigt steg för Guovssonásti i den riktningen har varit att inrätta folkvalda organ, nämnder, som styr över Sametingets förvaltning och myndighetsutövning. Jag kan nu som styrelseordförande med tillfredsställelse konstatera att vi nu har fler nämnder än tidigare, både för kulturen, språket, näringslivet, rennäringen och valfrågorna.


Revitalisering av det samiska språket
Guovssonásti har stora förhoppningar om att alltfler samer börjar återta det samiska språket. All statistik visar att samerna är i en långt gången språkbytesprocess. Kraftigt stöd till enskilda samer behövs för att de ska ha möjlighet att lära sig tala, läsa och skriva samiska.

Låt språkstödsmiljonerna bli en språkpeng i varje individs näve – ett ekonomiskt stöd till den enskilde att ta sig ur språkbytesprocessen och få tillbaka ett levande språk i sin egen tanke och på sin egen tunga och till sina egna fingerspetsar.


Rennäringen måste tryggas
Guovssonásti ser med oro på hur en stagnerad rennäringspolitik skapar svårigheter för de samer som försörjer sig på renskötsel. Förutsägbarheten om en långsiktig markanvändning finns inte. Alla andra markintressen har företräde, renskötaren får försöka leva på spillrorna av de marker som blir orörda. Samernas bruksrätt till mark måste stärkas och bli jämställd med annan egendomsrätt.

Guovssonásti vill styra det statliga anslaget på drygt 100 milj. kronor till stöd till enskilda rennäringsutövare. Vi ha lyckats återföra prisstödspengar till renägarna. Den svåra betessituationen ifjol i främst Västerbotten kunde avhjälpas med stöd på c.a. 7 miljoner kronor. I år finns hjälpbehovet främst i Norrbotten och det ska stödjas. Ersättningarna för rovdjursskador får inte minskas trots att riksdagen beslutat om minskningar.

Förhandlingar med Naturvårdsverket om tydliga regler om avlivning av rovdjur håller på att slutföras. Det ska leda till att regeringen ska fastställa en högsta toleransnivå för rovdjuren med avseende på rennäringen.

Det pågår intensiva förhandlingar samer emellan om större hänsyn till sedvanerätten när det gäller den gränsöverskridande renskötseln. Renskötselkonventionen mellan Norge och Sverige ska revideras.


Samebyn
Samebyn är en näringsmässigt och kulturellt viktig hemvist för samer. Samer ska ha rätt till sin hembygd.

Vi är samer och vi vill vara samer, utan att därför vara varken mer eller mindre än andra folk i världen.

Per Mikael Utsi vid Sametingets allmänpolitiska debatt den 19 februari 2013